BLIDINGS ARENA

Med tanke på hur kritisk jag varit tidigare är det väl inte mer än rätt att ge B-landslaget lite respekt efter kvällens avslutande match på Sydamerikaturnén. Det här såg klart bättre ut. Mycket bättre än tidigare. Och med tanke på att Ecuador slagit nationer som Argentina och Brasilien på sin svårspelade hemmaplan får man väl påstå att 1-1 var en positiv liten skräll av de utskällda svenska reservtrupperna. Å andra sidan såg hemmaspelarna lite väl segersäkra ut och gjorde väl det klassiska misstaget att underskatta motståndet.

Nu ändrar nog den sista matchen inte alltför mycket på slutsummeringen av Sydamerikaresan. Från den här svenska truppen är det inte många som kommer att bli aktuella när det drar ihop sig till EM-kval igen för A-truppen. Anders Svensson, förstås. Och Rami Shaaban. Men de var ju med redan tidigare. Av de som nu fick chansen kvarstår intrycket av forwardspelarna. Bäst av dem var Daniel Nannskog, som fick göra ett välförtjänt mål. Men Nannskog är 33 år gammal och… tja, det ska nog ganska mycket till för att Lagerbäck och Andersson ska kalla in Nannskog framöver. Just nu är Zlatan, Allbäck, Elmander, Rosenberg och Berglund före i kön. Och även om Rosenberg skulle bli petad på grund av för lite matchtid i Ajax, så… Ja, Henke Larsson kan ju också tänkas bli aktuell en gång till…

Av mittfältarna var det inte någon som utmärkte sig tillräckligt mycket. Ja, det skulle vara Samuel Holmén i en offensiv roll, då. Men Holmén har både Anders Svensson och Kim Källström före sig i kön.

Mest intressant var förmodligen backlinjen, med tanke på den tveksamma status som våra A-backar besitter. Men var det någon av de här lirarna som visade tillräckligt för att slå sig in i EM-kvaltruppen? Ja, det skulle möjligen vara mittbackarna Per Nilsson och Niklas Sandberg i så fall, baserat på kvällens insats allena. Och det är förvisso ganska intressant, eftersom det fortfarande känns tunt på den positionen i A-landslaget, vid sidan av Olof Mellberg.

På målvaktsposten visade Rami Shaaban än  en gång att han är gjuten och så länge Andreas Isaksson sitter på bänken i Man City känns Johan Wiland som en lika given reserv.

Annars då? Tja, två röda kort och en handfull gula i en – vänskapslandskamp? Det visade om inte annat att det trots allt fanns en del prestige inblandat. Sverige ville inte förlora en tredje gång och Ecuador ville förstås inte spräcka sin fina hemmasvit mot ett blågult B-gäng. Det satte färg på matchen och gjorde den betydligt mer underhållande än de två föregående.

Avslutningsvis några ord om kvällens tunga Premier League-drabbning mellan Arsenal och Man United, som Arsenal lyckades vinna trots att United körde fegt med 4-5-1 och Sir Alex Ferguson kanske skulle vara hyggligt nöjd med en poäng. Men Thierry Henry – som verkligen är en kille som gör de viktiga målen – nickade hem de tre poängen till Londonlaget. Henke Larsson hade någon hygglig möjlighet, men som jag förutspådde var det nog allt lite tuffare mot ett topplag som Arsenal än mot ett mediokert Aston Villa. Och Ferguson såg kanske att Henke kanske fortfarande betyder en del spelmässigt, men trots allt inte kommer att skjuta viktiga trepongare till United. Misstänker att Fredin och kompani i Helsingborgs IF kom lite närmare att få hem sin stjärna i tid till den allsvenska premiären. Men osvuret är väl bäst än så länge.

I går fick jag in spelet på Liverpool och även om det smärtade lite i mitt Chelseahjärta så infriandes mina misstankar om obalans i truppen. "Pool" vann rättvist och oddset var alldeles utmärkt. V75:an gick åt skogen, men ett av spelförslagen, Vanilla Sky, satt i varje fall till knappa fem gånger pengarna. Ingen succé direkt, men ett hyggligt resultat trots allt.